Matningsmetod och Autofokus

Matningsmetoden/Fotograferingsläget bestämmer hur kameran tar bilden.
Både Canon & Nikon har 3 stycken olika nämligen
• Enbild, som används vid stillastående motiv
• Bildserie som används för att fånga händelser och rörelser. Med bildserie fortsätter kameran att ta bilder så länge du har avtryckaren nedtryckt. Antalet bilder du kan ta i en bildserie varierar beroende på kameramodell, men mellan ca 3 – 10 stycken per sekund.
• Självutlösare, som används för stillastående motiv, gruppbilder och självporträtt. Självutlösaren ger en fördröjning på exponeringen mellan 2 – 10 sek.

• Al Focus AF är en kombination av One Shot AF och Al Servo AF. Al Focus AF
utgår alltid från One Shot AF men slår över till Al Servo AF när motivet rör sig.
• Manuell Fokus, du ställer själv in fokusen

 

 Nikon kameror har likadan autofokus metod men har andra namn
• AF-S som används för stillastående motiv.
• AF-C som används för rörliga motiv.
• AF-A är en kombination av AF-S och AF-C. AF-A
utgår alltid från AF-S men slår över till AFC när motivet rör sig.

 

De flesta digitala systemkameror har tre lägen för att mäta ljuset och du måste välja rätt utifrån vilken typ av exponering som du är ute efter. Det handlar inte om att ett visst läge är mycket bättre än de andra, de ska väljas utifrån ljussituationen du har framför dig och användas för att hjälpa till att få den känsla i exponeringen som du önskar.

1 Flerzonsmätning 

De flesta av oss använder det här läget eftersom det tar in ljusvärden från hela bilden, analyserar dem och ger den bästa generella exponeringen. Moderna ljusmätningssystem är komplexa och intelligenta och det här läget ger sällan en dålig exponering. Men det ger heller inte alltid tillräckligt med kontrast i mer komplexa motiv.

Fungerar bäst för:

• ”Vanliga” bilder

• Landskapsbilder och utomhusbilder där allt är jämnt belyst

Fungerar inte så bra med:

• Bilder med dramatiskt ljus

2 Centrumvägt läge

Det här läget tar också in värden från hela bilden, men lägger fokus i centrumområdet. Det kan enkelt luras av motiv som inte är i centrum, så se till att du ljusmäter motivet och låser exponeringen innan du komponerar om för att ta bilden.

 

Fungerar bäst för:

• Porträtt och människobilder eftersom det då mäter hudtonen

• Alla motiv med tyngdpunkten i mitten av bilden

 

Fungerar inte bra med:

• Komplexa ljusförhållanden utanför centrum av bilden

 

 

3 Spotmätning

Det här läget tar en ljusmätning från ett litet område, oftast i mitten av bilden eller beroende på vilken autofokuspunkt som är aktiv. Det är perfekt anpassat för svåra ljussituationer och kan ge riktigt kreativa resultat. Sikta med den aktiva autofokuspunkten över den del som du vill ha korrekt exponerad, ignorera alla andra delar av bilden, lås exponeringen, komponera om och ta sedan bilden.

 

Fungerar bäst för:

• Spotlightsituationer, som på en teater

• När man ska plocka ut speciellt intressanta delar i kontrastrika ljusförhållanden.

• Fotografera landskap och jämnt belysta bilder.

 

Ska man t.ex. fotografera en handbollsmatch i en dåligt upplyst hall behöver man en kort slutartid för att frysa de snabba rörelserna. Blixten hjälper inte och därför är enda möjligheten  att välja högsta möjliga ISO-tal. Pressfotografer använder rutinmässigt 6400 ISO för hallidrotter. Det viktigaste är att fånga matchen höjdpunkter på bekostnad av lite gryniga bilder.

Ska man fotografera skymningen över en storstad där ljusen tänds under en djupblå himmel är ljusförhållandena kanske ännu sämre. Men då är skärpan det avgörande när det inte finns några rörelser som måste frysas. I så fall får man bästa resultatet genom att välja 100 ISO och använda stativ.

 

Ljus och exponering

Exponering handlar om att reglera hur mycket ljus som får komma in i kameran. Kommer det in för mycket ljus blir bilden för ljus - överexponerad. Kommer det in för lite ljus blir bilden för mörk – underexponerad.

Mängden ljus som träffar ett föremål beror på bl.a. dagsljus och väder mm. Med rätt mängd ljus får du en klar bild och varje färgton från vitt till svart kommer att återges som dina ögon ser dem.

 Bländare

Bländaren är en reglerbar öppning i objektivet. Ju större bländaröppning du väljer desto mer ljus kommer att belysa sensorn i kameran under en given tidsrymd. En rad med f-nummer används för att ange bländaren och dessa kallas för bländartal.

Den största bländaren är f/1,2 och den minsta f/22. Där i mellan finns bländare f/1,4, f/1,8, f/2,0, f/3,5, f/4,0, f/5,6, f/8,0, f/11, f/16, f22 med lite undantag beroende på vilken kamera du har.

Ändrar du bländaren ett steg från f/8,0 till f/5,6 så släpper du in dubbelt så mycket ljus. Ändrar du bländaren från f/16 till f/22 så släpper du in hälften så mycket ljus.

Alltså ett lågt f-tal anger en större bländaröppning och ett högre tal anger en mindre bländaröppning.